nipa avslöjar
nipa kan avslöja att flera företag som utövar så kallad personlig försäljning i form av telemarketing inte alls är personliga utan använder förgjorda mallar till sina kundsamtal. Med hjälp av en säker källa från ett företag som säljer personförsäkringar har nipa gjort ett besök i den beryktade telemarketingbranschen.

Ett Tragikomiskt exempel på telemarketing och deras metoder. Klippet är rätt långt och om ni inte orkar lyssna på hela så ta en stund i början och hoppa sen fram till 6.00. Vi vill också utlysa en tävling där vi vill veta vilken lärare på IHH det är som är den potentiella kunden.

Ytterligare ett exempel, där man använder sig av ett mer känt företag/varumärke som hjälp att sälja sin produkt/tjänst.

Och hur är det egentligen
Är det verkligen så som beskrivet ovan. Ja, på många företag inom telemarketingbranschen är det så det fungerar. Vissa är mer seriösa när det gäller vilka man ringer till, tider man ringer, kontroll mot nixregistret, mm.

Ett exempel
Vi har, som vi påstår ovan, insyn i hur ett företag som säljer försäkringar åt en av de stora försäkringsjättarna på den svenska marknaden. Företaget, som vi kan kalla för Försäkringscenter, har sitt huvudkontor i en mellansvensk stad. På huvudkontoret finns en kundbokningsavdelning som bokar fysiska besök till rådgivare som besöker potentiella kunder i deras hem. Där finns också en telemarketingavdelning som ringer till potentiella kunder där det inte finns någon rådgivare tillgänglig. Vi tittar på telemarketingavdelningen och deras arbetssätt samt ställer det i relation till ett exempel på modell för säljprocessen hämtad ur vår kursbok (Fill, 2005).

Ovanstående exempel på mall skulle företaget aldrig erkänna att den används. I vissa delar är det ett brott mot god sed, lurendrejeri samt även olagligt.

Vad tycker vi
Fler och fler anmäler sig till nixregistret och det finns många exempel på varför folk gör det. nipa är tillbaka på banan och är återigen rörande överens. Den här gången om att denna form av marknadskommunikation i många fall används av mindre seriösa företag som bara är ute efter att sälja och inte att skapa en långvarig relation som är till nytta för kunderna. Detta förstör för de seriösa företagen som använder denna metod. Vidare kan nipa notera med intresse att det i denna fråga finns en sträng debatt om företags kommunikation med sina potentiella kunder genom telefon och e-post, men att det i princip är tyst om den regnskog vi skördar varje dag i våra brevlådor.

/nipa

nipa avslöjar
nipa breddar sina vyer och kan nu avslöja att den svenska möbeljätten IKEA köper varor från länder där barnarbete förekommer. Grundaren av IKEA, Ingvar Kamprad, säger i en intervju i Aftonbladet att "vi jobbar för samma sak."

Påståenden och bilder som presenteras ovan är hämtade från en IKEA broschyr publicerad på företagets hemsida. Citatet är hämtat från Aftonbladets nätupplaga. Det som text och bilder har gemensamt är att de är tagna helt ur sitt sammanhang (nipa)

Eller hur är det egentligen

Ingvar Kamprad skrev 1976 det han kallar för "en möbelhandlares testamente", nio stycken teser som utgår ifrån hans vision om att "skapa ett bättre vardagsliv för de många människorna". Detta "testamente" delades ut till alla anställda. (mer information om dessa teser finns att hämta på http://sv.wikipedia.org/wiki/Ikea)

Vad är då Ikea-andan?
Ingvar Kamprad svarar på frågan i en intervju i Aftonbladet att Ikea-andan innebär att alla ska känna samhörighet, att de jobbar för samma sak. I en annan intervju då i Svenska Dagbladet poängterar Kamprad att det är viktigt med ödmjukhet inför arbetsuppgifterna och ha respekt för medarbetare/arbetskamrater, i ödmjukheten, menar Kamprad, att det ska finnas en självkritik att inte slå sig till ro med framgång.  Han fortsätter med att tala om att man bör hela tiden tala om hur man kan bli bättre istället för att framhålla hur duktig man är...

The Ikea Way
Ikea har en egen speciell intern kulturutbildning som heter just "the Ikea Way", vilken går ut på att utbilda blivande "ambassadörer". I utbildningen ingår ett långt avsnitt om företagets historia och kultur för dessa ambassadörer att sprida vidare inom koncernen.

Men Ikea kommunicerar inte bara internt, uppförandekoden IWAY - The Ikea Way on Purchasing Home Furnishing Products specificerar vilka krav Ikea ställer på sina leverantörer samt vad leverantörerna kan förvänta sig av Ikea. Det innefattar alla Ikeas leverantörer, som själva får ansvara för att informera anställda och underleverantörer. IWAY omfattar bl a arbetsförhållanden, förbyggnad av barnarbete, miljö och ansvarsfullt skogsbruk.

Figur 32.1 Brand engagement

I vår kursbok skriver Fill att anställda är ofta skyldiga att leverera både de funktionella aspekterna av ett företags erbjudande så väl som de emotionella, speciellt inom service sektorn.  Hardaker och Fill menar att anställda behöver "köpa in" (buy-in) företagets visioner, mål och strategier. Denna "buy-in består av två huvudsakliga delar, intellektuellt engagemang och emotionellt engagemang.

Så här tycker vi:

Det finns dem som hävdar att brand engagement är den nya heta trenden inom marknadskommunikation och att den ersätter tidigare teorier så som positionering. http://www.marketingprofs.com/7/brand-engagement-teach-customers-well-wreden.asp

Å andra sidan finns det dem som ser brand engagement som en ren myt. http://www.micropersuasion.com/2006/10/brand_engagemen.html

nipa är (åter igen) rörande överens om är att det finns många som fokuserar mer på ord eller fraser och mindre på det faktiska innehåll som ska hjälpa företaget/produkten/varumärket att lyckas med sina strategier. Att oavsett modell lyckas med att skapa en stolthet bland både interna och externa intressenterna för ett varumärke anser nipa är en förutsättning för att varumärket ska bli framgångsrikt.

Om Ikeas personal verkligen känner denna Ikea-anda är svårt att avgöra men på deras hemsida finns en del intervjuer med personal för olika avdelningar som kortfattat menar att de känner sig som en "del av kulturen, det blir ett sätt att tänka och en livsstil" och de får respekt som individer. Ikea skriver även att de har en enkel idé i personalfrågor, de vill ge jordnära och rättframma människor möjligheten att växa både professionellt och som individer för att tillsammans kunna förbättra vardagen för sig själva och sina kunder.

Ingvar Kamprad har onekligen lyckats med sin vision att skapa ett bättre vardagsliv för många människor, hur många hem har inte någon sak från Ikea? Nipa har i alla fall både en och två saker i sina hem därifrån.

Hej alla...!
Hittade detta när jag surfade runt lite. En site som heter PostSecret hotar med reklam om man inte köper initiativtagarens tryckta böcker. En intressant approach, eller vad säger ni...?

"Holiday Appeal

(Sorry for the interruption.)"

/nipa

nipa avslöjar
nipas gör en kraschlandning in i klädbranschen och kan avslöja att det kända märket Esprit har dubbla identiteter.

Eller hur är det egentligen
Esprit bildades 1968 av Susie och Doug Tompkins, med enbart försäljning från deras bil. Ett par år senare bildades Esprit Far East Group och 1978 nådde försäljningen 100 miljoner dollar. 1996 fanns de representerade i 44 länder världen över och rankas på 28:e plats av USA 100 mest kända märken. 1998 lanseras edc by Esprit som siktar in sig mot en yngre målgrupp. edc är sedan 2007 ett fristående märke och marknadsför sig bla med hjälp av MTV. VD för Esprit Brand, Thomas Grote, säger att sponsringen av European Music Awards 2007 var ett perfekt tillfälle att positionera edc på en internationell nivå och medvetenheten för märket har ökat kraftigt i framförallt Europa och Asien. Esprit marknadsför idag bla kläder, skor, accessoarer, badkläder, smycken, parfymer och eyeware.

Esprit
Esprit satsar mycket på att kännas seriösa, de har under 2008 gett 1 miljon HK till välgörenhet.  Dessutom har de sen flera år ett nära samarbete med SOS Barnbyar. Under 2008 säger de på sin hemsida att partnerskapet har fått en helt ny dimension genom att bygga en hel by i Indien. Byn kommer att bestå av en förskola, 14 privatbostäder som ger över 140 barn ett nytt hem samt ett socialt center som ska ge råd och hjälp till kvinnor och barn.

Esprit skriver själva att de vill uppfattas som ett ungdomligt märke, eller kanske rättare sagt en livsstil, som erbjuder stilig och prisvärd lyx samt ger nyheter och modeller liv. Vad vi tolkar ur de exempel på reklam som vi visar här i bloggen presenteras i nedanstående märkesidentitetsprisma framtagen av Kapferer (Fill, 2005).

Första exemplet är en bild gjord av  stillbilder från den film som ligger först på Esprits hemsida. Där fastnar vi för ord och känslor som att det händer något hela tiden (never sleeps), att orden life, design mfl. väcker känslor av att design och framtid är i fokus. Vi ser också stora ord som miljö, tro, engagemang, mfl. som ger oss en känsla av att företaget bryr sig om dessa ledord. I slutet av filmen ser vi en sammanfattning av vad vi tolkar som det Esprit vill ska fastna hos den som tittar på filmen.

I det andra exemplet ser vi ungdomliga människor som bryr sig om sitt yttre och som dessutom hela tiden är i rörelse i miljöer som kan uppfattas som lyxiga så som flygplan, båtar och casinon.

edc by Esprit
Fill (2005) skriver att många företag utvecklar sitt/sina varumärken genom att skapa en ”varumärkesupplevelse”. Det syns tydligt hos edc som fortsätter att vara huvudsponsor för MTV Europe Music Awards 2008. Till den galan erbjuder edc chansen att bli rockstjärna för en natt, i vilket det ingår en full edc make over för att entra den röda mattan i ”riktig rockstjärna stil”, VIP biljetter till galan samt efterfesten. Naturligtvis får vinnaren boende på lyxhotell och tillgång till edc egen kändis stylist. Men som om det inte vore nog så tågar edc vidare med MTV Asia Awards 2008 där de presenterar ”EDC Style Award” för att hedra en stilikon inom musikbranschen.

Edc är ett livsstilsmärke för den yngre generationen som gillar musik, är inne, lever för dagen och verkar inte ha några bekymmer i världen. Edc strävar efter att skapa en kultur för dessa människor, genom att sponsra till exempel MTV Music Awards höjs edc kulturella status som varumärke. Enligt nedanstående exempel kan vi konstatera att edc vill få sin målgrupp att kännas som en vän, någon att gå på konsert med, någon att hänga med osv. I reklamen nedan kan man tydligt se att edc vill bli sedda som ett märke för yngre människor, ett märke man blir glad av, känner sig ung av och har roligt med.

Vad tycker vi
Skapande av ett sub-brand är inget ovanligt men att döpa det till edc by Esprit gör att det kan vara svårt att verkligen veta vad som skiljer kollektionerna åt om man inte känner till märket sen innan. Denna vecka är inte nipa rörande överens om strategin bakom namnvalet. ni anser att det är lysande att ha ett namn som direkt hänvisar till ”huvudmärket”. pa menar däremot att om han fick välja skulle han döpa det till edc enligt Riezebos Portfolio of Brands (Fill, 2005) eller något dylikt för att markera edc som ett eget märke. Edc kan ses som Esprit egna barn, vilda, vackra med egna viljor. Esprit kan då ses som föräldern vilken kan vara både ung och gammal, måna om andra, passionerad och engagerad, har något på gång och det är ju dumt att ge sig ut på på något utan att se bra ut, man vet ju aldrig vem man möter…

/nipa

nipa avslöjar
nipa fortsätter att göra avslöjanden inom bilbranschen och kan nu visa chockerande bilder över hur Skoda marknadsför sin nya bil Roomster genom att krascha bilen in i ett höghus.

Eller rättare sagt
Skoda kämpar hårt med hjälp från VW-group att borsta bort stämpeln som en fjärde klass budget-bil från de forna öststaterna som välter i mopedfart.

Skodas arbete med att ompositionera sitt varumärke har hos många konsumenter varit en lyckad strategi. Allt sedan VW-group köpte upp Skoda i början av 1990-talet har de fått ta del av den framgångsrika (väst-)tyska teknologin och deras kunskaper i marknadskommunikation.

Vi använder oss av kursbokens exempel med "perceptual map", som är ett viktigt instrument i framtagandet av en kommunikationsstrategi, när vi tittar på Skoda som varumärke innan arbetet med ompositioneringen inleddes så ser det, enligt oss, ut så här:

Vem är Skodakunden
I vårt reklam-exempel har Skoda, enligt oss, valt att fokusera på ett segment som innefattar unga personer som nyligen bildat eller snart ska bilda familj och som bor i en småstad eller i en förort till en storstad. Målgruppen har dessutom en begränsad ekonomi.

Stämmer Skodas nya positionering med segmentet man riktar sin reklam emot? Enligt vår mening har VW-group valt att positionera "nya" Skoda i förhållande till övriga märken i VW-group (ej SEAT) enligt följande bild.

Reklam-exemplet fokuserar på följande saker: funktionalitet (fälla säten, generös kupé, stora fönsterytor), säkerhet (kurvljus, antisladd), priset. Allt detta i en miljö där huvuddelen av målgruppen bor. 

Kursboken (Fill, 2005) skriver om ämnet ompositionering som ett sätt att bibehålla tidigare framgång, som åtgärd mot konkurrenters agerande eller möjligheter. Här har vi ett exempel på där ompositioneringen mer handlar om att lyfta ett varumärke från "träsket" snarare än att behålla ett framgångsrikt koncept. Genom uppköpet och ompositioneringen av Skoda har VW-group skapat en ny kategori som hjälper dem att få konsumenter att köpa deras "bättre" märken samtidigt som man konkurrerar om kunder i det stora segmentet unga med barn.

Vad tycker vi?
Vi anser att VW-group lyckats med att höja statusen på Skoda som varumärke, men frågan är om de har lyckats höja den tillräckligt för att uppfylla sina syften med förvärvet? Oavsett vad VW-group officiellt säger så tror vi att det dröjer innan investeringen betalar sig. Den generation som är uppväxt med uppfattningen att Skoda är en bil med lägre kvalitet börjar växa ur målgruppen. Ett bevis på detta är vi båda tycker att vårt reklam-exempel är riktigt uselt sätt att illustrera sina fördelar.

nipa är rörande överens om att ett köp av en Skoda aldrig skulle vara ett alternativ.

/nipa

Hej alla kurskamrater! Blogg 4 kommer att publiceras på måndag eftermiddag svensk tid. OBS! Alltså inte IHH tid utan vanlig beprövad svensk tid!

/nipa

nipas avslöjar
nipas kan nu avslöja att BMW bryter mot vedertagen praxis för hur reklam ska utformas. Trots att BMW säljer produkter som kräver ett mycket högt deltagande använder sig den tyska biltillverkaren här av en reklam helt utan fakta!

Eller rättare sagt
Enligt "The elaboration likelihood model" (Fill, 2005) så har BMW, i denna reklam, använt sig av fel sätt att kommunicera med sin marknad. Bilköp kräver i regel ett högt deltagande och modellen föreskriver då användandet av en central väg där det viktiga är informationen i reklamen inte hur produkten framställs.

The elaboration likelihood model (Fill, 2005)

Om BMW hade följt modellen skulle reklamen i huvudsak fokusera på rena fakta om bilen och dess fördelar inte som nu på att skapa positiva känslor.

Har modellen fel?
Nja...
Modellen tar inte hänsyn till vilket media som används. I ett normalt TV-inslag är det svårt att få fram och fokusera på de fördelar som i detta fall BMW vill förmedla med sin bilmodell. Det finns exempel där båda sätten används tillsammans i TV-reklam, men oss veteligen finns det ingen lyckad TV-reklam som bara fokuserar på information och fakta. För att lyckas med det bör man välja ett annat media t.ex. trycksaker och tidningsannonser. Fill (2005) nämner att synen på marknadskommunikation sällan är svart eller vit i fråga om kognitivt eller emotionellt tolkande. Ovanstående reklaminslag fokuserar mer på känslan för varumärket BMW. Detta passar enligt oss väl i detta media och syftar både till att skapa positiva känslor kring varumärket samtidigt skapar den en vilja att äga en BMW och det leder i sin tur till att jag som konsument blir mer mottaglig för BMW reklam med högre fokus på information och fakta. En motivation skapad av vårt exempel kan leda till att jag dels ökar min rena informationssökning men även min medvetenhet kring kommunikation från och om BMW.

I modellernas förtrollade värld
Bland de otal modeller som bara vår kursbok tar upp är det svårt att i alla sammanhang använda sig av endast en modell. Enligt oss är det nog inte bara svårt utan t.o.m. rent dumt. Situationen både när det gäller varumärkets status, produkten i sig, tilltänkt marknad (med alla dess egenskaper och egenheter), etc. måste vara i fokus när man bestämmer sig för vad och hur man ska kommunicera. Modellerna är bra att ha som en grund i bakhuvudet men primärt bör kommunikatören ha en känsla för vilken sätt som bör användas i just detta unika fall oavsett vad en viss (känd) modell säger.

/nipa

nipa avslöjar
Svenska Läkemedelsverket gör i media öppet reklam för handel av receptbelagda mediciner över Internet. Budskapet riktar sig till folk som inte vill vänta på en läkartid och undvika pinsamma frågor hos sjukvården. På sidan www.crimemedicine.com kan man läsa om vilka preparat som är aktuella.

Eller rättare sagt
Läkemedelsverket har på uppdrag av regeringen skapat en kampanj för att göra oss svenskar uppmärksamma på riskerna med att köpa mediciner över Internet. Läkemedelsverket (eller rättare sagt, deras reklambyrå) har valt att använda sig av kommunikationsverktyget annonsering. Annonsering är enligt kursboken ett bra val för att väcka uppmärksamhet och flexibiliteten i verktyget ger möjligheten att nå en nationell publik och/eller ett visst segment.

Hur tänkte de
Om vi utgår ifrån kursbokens frågor som Läkemedelsverket måste fråga sig inför skapandet av kampanjen så skulle det kunna se ut så här:

Vem är mottagaren av budskapet?
Hela svenska folket. Här kan vi dock utläsa att mottagarna är vana med den nya tekniken och att handla på Internet (alltså inte Agda 87 ;-))

Vilket är budskapet?
Det har uppdragsgivaren (dvs regeringen) redan bestämt.

Hur mycket får det kosta och hur ska budskapet levereras?
All kommunikation kostar och har normalt en fastställd budget. Det bästa (läs effektivast) sättet att nå målgruppen/erna är annonsering, men vi tror att det oftast är budgeten som bestämmer hur budskapet kommer att levereras. Det styr också vilket media annonseringen sker i och i vilken omfattning.

Hur ska mottagarna agera?
Reklamen har som vi ser det två syften. Dels kan den stå själv och skapa ett grunt men tillräckligt medvetande och dels så syftar den till att få oss att läsa mer på en i syftet skapad hemsida (www.crimemedicine.com).

Vad tycker vi
Vi tycker att budskapet förs fram på ett i ögonfallande sätt som skapar samtal kring reklamen i sig, och således också syftet med den ("word to mouth"). Enligt oss har reklammakarna verkligen lyckats med uppgiften, säg någon som inte reagerar på reklamen?

/nipa

Här har man valt att inte kommunicera...

/nipa

Hej alla och välkomna till nipas blogg!

Bloggen är en del av kursen marknadskommunikation som ingår i marknadsekonomprogrammet vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping.

Vår första uppgift är att kort presentera oss själva samt vår syn på kursämnet.

Patrik Idrén

- Ålder: 38
- Bor: Västerås
- Bakgrund: Officer, Egen företagare, Affärsutveckling inom försäkringsbranschen.
- Favorit färg: Inte rosa
- Husdjur: Dammråttor

Nina Pusaver

- Ålder: 31
- Bor: Köping
- Bakgrund: Serviceman, Telefonförsäljare, Redovisningskonsult
- Favorit färg: Svart, rosa, vitt, grått, brunt mm
- Husdjur: Katt och äkta make

Vår syn på marknadskommunikation har förändrats under tiden vi studerat. Innan var vår (vi är rörande överens) syn på marknadsföring och begrepp som tillhör marknadsföring betydligt smalare än vad vi nu förstått att det är. Vår tidigare uppfattning var att marknadsföring var lika med reklam och då att marknadskommunikation var vad reklamen innehöll.

Vår uppfattning idag är något bredare..

Marknadskommunikation är för oss idag är all kommunikation ett företag har med sina tilltänkta och/eller befintliga kunder i syfte att skapa en relation som ska leda till köp av företagets produkter eller tjänster dvs genom hela värdekedjan.

/nipa